Ett annat slags ledarskap

powerNär Jesus talar om ledarskap med sina lärjungar är det väldigt tydligt att han talar om något som är radikalt annorlunda mot hur det fungerar i världen. Frågan är om vi vågar ta Jesus på orden och låta det han säger forma hur vi tänker om ledarskap och hur vi praktiserar ledarskap. Det är tydligt i Nya Testamentet att hierarkier är otänkbara. Alla som tror på Jesus är tempel åt den helige Ande och i direktkontakt med Gud själv genom Jesus Kristus. Det finns ingen annan medlare mellan Gud och människor än Jesus. I den församling som NT beskriver finns inga piedestaler. Det finns bara en tron och den tillhör den Gud. Du kan alltid försöka dig på att sitta på Hans tron, men jag lovar dig att det kommer att göra ont när han sätter sig!

När Jesus talade med sina lärjungar om såna här saker sa han:

”Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. (Matt 20:25-27)

Jesus målar upp en radikalt annorlunda bild av ledarskap bland de som följer Jesus. Att leda genom att vara som den lägste – som slaven. Han menar att vi inte ska ta efter hur ledarskap fungerar i världen.

Hur kommer det sig att vi har hämtat nästan all inspiration, våra tillvägagångsätt, metoder och strukturer från antingen föreningslivet, företagsvärlden eller hierarkiska obibliska kyrkotraditioner? Vem vågar läsa vad Bibeln säger om ledarskap? Vem vågar ta Jesus på orden? Vem vågar vara annorlunda?

Myten om det kristna Sverige

Den senaste tiden har återigen den tröttsamma debatten om skolan ska få besöka kyrkan vid olika högtider och om de tillfällena ska få innehålla kristna inslag (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9) . Många kristna är väldigt upprörda över att samhällets olika delar blir alltmer sekulariserade och att staten och skolan inte längre lär ut kristen tradition och kultur.

flagga

Att Sverige skulle vara ett kristet land är en myt. Nationalstater kan inte vara kristna. Jesus har kallat människor att följa honom. Vissa menar att ”Sverige måste bli kristet igen”. Jag undrar vad de menar med det. Jag tror inte att de vet själva. Vilken punkt i historien är det man vill tillbaka till? Vill man tillbaka till den tiden då det inte var tillåtet att omfatta någon annan tro eller vara del av en annan kyrka än den svenska lutherska kyrkan? Vill man tillbaka till den tiden då det var förbjudet att träffas i hemmen för att be och läsa Bibeln? Vill man avskaffa religionsfriheten?

Jesus sa att hans rike inte är av den här världen. Hans rike är annorlunda. Hans rike använder aldrig tvång, makt eller vapen. Hans rike är ett rike av lärjungar och martyrer. Hans rike verkar från marginalerna men har kraft att förändra människors liv.

När religion och stat gör gemensam sak för att få makt över människor i ett samhälle så spelar det ingen roll hur kristet det kan låta. Det är en perversion av evangeliet. Om Guds församling ska bli det den är tänkt att vara så behöver släppa alla ambitioner att ”återta kontrollen” över samhället och istället överlåta sig till radikal efterföljelse av Jesus. Att kämpa för att skolungdomar ska få besöka kyrkobyggnader vid jul eller skolavslutning för att lyssna till ett urvattnat evangelium är helt fel väg. Det leder ändå bara till att generationer av människor får helt fel bild av vad kristen tro handlar om. Låt oss istället upptäcka tron på de goda nyheterna om Jesus och i ord och handling visa vem han är för människor i vår omgivning!

ps. Läsa gärna den här debattartikeln i Dagen skriven av Fredrik Wenell och David Willgren. ds.

Församling = varandra

Nya Testamentet är sprängfyllt av begreppet ”varandra” när det talas om församlingen och hur efterföljare till Jesus ska fungera tillsammans. Det säger väldigt mycket om vad församlingen är tänkt att vara. Jag har plockat ihop några exempel:

Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar. Joh 13:34-35

Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning. Rom 12:10

Därför, mina bröder, när ni samlas för att äta, så vänta på varandra1 Kor 11:33

Men Gud har fogat samman kroppen och gett den oansenligare lemmen större heder, för att det inte skall uppstå splittring i kroppen, utan lemmarna ha samma omsorg om varandra. Om en lem lider, så lider alla lemmarna med den. Och om en lem hedras, gläder sig alla lemmarna med den. 1 Kor 12:24b-26

Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. Gal 6:2

Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. Ef 4:2

Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden, så att ni talar till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan. Ef 5:18-19

Underordna er varandra i Kristi fruktan. Ef 5:21

Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandraKol 3:13

Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan. Kol 3:16b

Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör. 1 Thess 5:11

Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra. Heb 3:13

Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig. Heb 10:24-25

Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir botade. Jak 5:16a

Framför allt skall ni älska varandra innerligt, ty kärleken överskyler många synder. Var gästfria mot varandra utan att klaga. Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. 1 Pet 4:8-10

Vad innebär det här konkret för vårt sätt att vara församling? Vad tänker du om att begrepp som undervisning, underordning, omsorg, förmaning, förbön och syndabekännelse kopplas till ”varandra”? Dela gärna med dig av dina funderingar.

Tack Jonas!

I lördags var jag, Jessica och barnen med på en avtackningsfest för familjen Nyström i Höglandskyrkan i Sävsjö. Jonas Nyström har under 14 års tid varit pastor i församlingen men nu har de sålt det mesta de äger för att flytta till andra sidan jorden, leva enkelt och arbeta i ett spännande missionsarbete. Det var en härlig fest med mycket folk och många nya ansikten.

När jag tänker tillbaka på åren som har gått kan jag konstatera att Jonas har betytt enormt mycket för mig, både personligen och i det som handlar om tjänst i Guds rike. När jag var 16 år hade Gud börjat göra ganska mycket i mitt liv. En missionsresa till Turkiet och en till Peru blev en vändpunkt och jag kände verkligen hur Gud tände en eld på insidan under den där perioden. Mitt i allt det där dök Jonas upp som ny pastor i församlingen i Sävsjö. Jonas var en ung, driftig ledare med en brinnande längtan efter att få se Guds rike expandera långt utanför kyrkans väggar. För mig var det något helt nytt att få ett föredöme på så nära håll att lära sig av, tränas av, be tillsammans med och arbeta på nya sätt. Jonas hade från första början en tydlig vision om församlingens förnyelse och rörde om med en tydlig och utmanande undervisning. Jag tror att Jonas var den första personen som pratade med mig om församlingsplantering.

För mig personligen kändes det som om Jonas förstod min längtan och kallelse på ett sätt som inte andra gjort tidigare. Han tog sig an mig och lät mig vara med i det mesta. På avtackningsfesten påminde jag honom (lite skämtsamt) om att hans kanske största misstag under de här åren var de där gångerna jag fick följa med på hans predikoresor. Mer än en gång fick han ”städa upp” efter att jag hade provocerat folk eller trampat dem på tårna genom något jag sa. Han kanske hade varit en riktig ”big shot” idag om han inte låtit mig sabba hans rykte… =) Men, jag fick haka på, och jag lärde mig och jag växte och det är jag väldigt tacksam för! Jonas är en av några få personer som har betytt allra mest för mitt liv.

Det ska bli väldigt spännande att följa Jonas, Anne-Sofie, Linnea och Isak nu när de tar ett så stort nytt steg! Jag är övertygad om att Gud kommer att använda dem på ett härligt sätt!

För dig som vill följa familjen Nyström framöver går det bra att göra det på: http://nystromjonas.blogspot.se/

Tillsammans för en förvandlad stad

Den gångna helgen har varit väldigt spännande. Utifrån Helsingborgs bönenätverk som består av troende kristna från många olika typer av församlingar har vi samlats för en bönekonferens med temat ”Tillsammans för en förvandlad stad”. Vår gemensamma längtan är att Helsingborg ska bli en bättre stad att bo i och att Guds rike ska växa genom att allt fler människor följer Jesus och upprättas i hans kraft.

Under helgen hade vi besök av Martin Scott som är en resande profet från England som för närvarande bor i Spanien. Martins undervisning hade en stark profetisk skärpa som utmanade oss och uppmuntrade oss som Guds församling i Helsingborg i det som Gud har kallat oss till.

Av det som Martin delade var det en sak som verkligen tog tag i mig. Han sa att ”när församlingen fungerar utifrån en ande av självbevarelse kommer den att förlösa död i sin omgivning.” Utmaningen är knivskarp. Min personliga bedömning är att majoriteten av energin i de flesta församlingar i Sverige går åt till att just det, att bevara sig själv. Vad säger Jesus? Den som vill bevara sitt liv kommer att förlora det. Vilken beskrivning ger Jesus av Gud? Som en galet risktagande herde som lämnar 99 får i öknen för att söka efter det enda förlorade fåret.

Tänk om vi var villiga att följa Jesus i att dö bort från oss själva, vår egen prestige och vår egen längtan efter att vårt sammanhang ska finnas kvar, lyckas, växa. Tänk om det istället kunde få handla om Guds rikes tillväxt och all ära till Jesus. Tänk om vi vågade lämna den märkliga kombinationen av trygghetsnarkomani och fruktan som självbevarelsen handlar om och vågade riskera allt för att få se något nytt växa fram!

Jag skulle vilja passa på att tacka alla goda vänner från olika församlingsgemenskaper i Helsingborg för en fantastisk helg! Ni är underbara!