Tacksam men inte nöjd

För närvarande försöker jag återhämta mig efter en intensiv men mycket härlig helg. Vi har haft gemenskapshelg med husförsamlingarna i nätverket på en lägergård några mil utanför Helsingborg. Vi var fyra husförsamlingar från Helsingborg och en från Höganäs. Ungefär 75 personer har varit med under helgen även om inte alla var med hela tiden. För alla som var med innebar helgen många nya ansikten och nya vänner. När nya människor kommer med sker det i de olika husförsamlingarna. Att haka på i något som nätverket gör tillsammans är ofta ett senare steg. För många blir det en härlig överraskning vid ett sånt här tillfälle att få träffa ett antal nya personer som man inte har träffat förut.

Helgen har innehållit mycket skratt och god gemenskap, undervisning med mycket hög delaktighet, lekar och bus, spontana bönestunder, betydelsefulla samtal, profetisk förbön och uppfyllelse av den helige Ande. Vid middagen på lördagen firade vi Herrens måltid tillsammans. Vi inledde måltiden med att bryta bröd och avslutade den med att dela bägaren.

Även om det är jättekul att bli fler känns det som om vi bara precis har börjat röra oss i den riktning som Gud har tänkt. Jag är inte intresserad av församlingstillväxt. Jesus har aldrig sagt åt oss att samla folk på hög, han har sagt till oss att göra lärjungar. Jag längtar efter att Guds rike ska få genomsyra hela samhället, att vi ska få se en multiplicerande rörelse av lärjungar som gör lärjungar som växer bortom all mänsklig kontroll och förmåga att mäta. Vissa säger att det är omöjligt. Det spelar ingen roll. Jag ger mig inte förrens den drömmen blir verklighet.

Den här veckan bloggar jag både på rickardcruz.se och på Pionjärbloggen.