Spännande höst 2013

OBS! Publicerad 2013.

Hösten som ligger framför innehåller flera spännande saker. Jag känner mig både glad och förväntansfull och är övertygad om att Jesus har mycket gott på gång!

 

Den största satsningen under hösten, för min del, blir träningshelgerna med Peter Farmer som vi arrangerar i Helsingborg och Stockholm i november. De kommer att handla om att göra lärjungar och att starta enkla multiplicerande församlingar. Mer information om dessa helger och möjlighet att anmäla dig hittar du på simplechurch.se.

I Helsingborgs husförsamlingsnätverk har vi ytterligare tre större samlingar under hösten. I september är det dags för en gemenskapshelg på Sörgården 4 mil norr om Helsingborg då alla husförsamlingarna kommer samman för gemenskap, undervisning, bön och andra roligheter. Ser verkligen fram emot den helgen! I oktober och december har vi även nätverksdagar inplanerade. Kolla mer i nätverkets kalender om du är nyfiken!

Jag har några inplanerade resor för att predika och undervisa under hösten. Om en vecka har jag och familjen förmånen att vara tillsammans med Höglandskyrkan i Sävsjö på deras församlingsläger och i oktober ska jag vara med på en missionskonferens i Närke.

Ett pågående projekt under hösten är mitt bokskrivande med arbetsnamnet ”Middag med Jesus”. Det handlar alltså om en bok om Herrens måltid som en mättande gemenskapsmåltid som jag ska göra allt jag kan för att få klart. Om du vill får du gärna be för mig att det ska gå bra!

En sak som jag längtar enormt mycket efter är att vi ska få hitta in i att plantera evangeliet i befintliga grupper, gemenskaper och relationella nätverk, och att helt nya församlingsgemenskaper ska få växa fram i linje med det Jesus säger i Lukas 10. Jag hoppas och tror att vi ska få vara med om det under hösten eller i alla fall under det kommande året. Det känns spännande men enormt utmanande! Det är ett sätt att sprida evangeliet och plantera nya församlingar som vi inte har någon erfarenhet av.

Gud, låt din vilja ske och låt ditt rike komma!

Kristna ord med förändrad betydelse

wikipedia-logoDet finns en hel del ord som används i kristna kyrkor och församlingar och som är tänkta att beskriva det vi tror på och det vi håller på med. Det är bra. Ord behövs för att beskriva. En del av de där orden har dock förändrats i sin betydelse så grovt att de nästan helt har tappat sin ursprungliga betydelse. Ibland beror det på att vi har tillverkat en religiös variant på ett ord. En teknik är till exempel att inte använda den svenska motsvarigheten till ett bibliskt begrepp utan istället använda sig av ord från grekiska eller latin för att effektivt kamuflera den egentliga betydelsen. Detta är något som sker även i våra svenska bibelöversättningar där man faktiskt låter bli att översätta vissa ord till svenska. Här kommer några exempel på religiösa ord som förändrats eller tappat sin betydelse.

Fortsätt läsa ”Kristna ord med förändrad betydelse”

Vanliga missuppfattningar om Herrens måltid

Som jag har nämnt tidigare så gjorde mitt blogginlägg ”Får barn ta nattvard?” att jag blev jag kontaktad av Jonatan Sverker på tidningen Dagen för att svara på frågor hur jag ser på Herrens måltid och hur den går till i de församlingar vi har startat i Helsingborg. Den senaste veckan har det pågått en del ganska djupa samtal här på bloggen om Herrens måltid som du kan följa här. Artikeln verkar bli försenad till någon gång i april men jag tänkte ändå fortsätta skriva lite på temat.

Jag tycker att det är roligt att fler och fler är intresserade, nyfikna och sugna på att hitta in i Herrens måltid som en gemenskapsmåltid man äter sig mätt på. Jag tänkte att jag skulle ta tillfället i akt att bemöta vad jag ser som några av de vanligaste missuppfattningarna om Herrens måltid.

Var det verkligen det här Jesus hade tänkt sig?

1. Vid den sista måltiden instiftade Jesus nattvarden som en ny helig tradition.

För det första var påskmåltiden med lärjungarna varken den första eller den sista måltiden de åt tillsammans. Jesus hade ätit många mål mat med sina efterföljare innan den där påsken och åt flera mål mat med dem efter uppståndelsen. För det andra står det ingenstans att Jesus instiftade någon ny religiös ritual. Det Jesus gjorde var att han tog det mest naturliga och vardagliga vid den tiden och sa att han ville att de skulle komma ihåg honom när de gjorde det. Att äta tillsammans och i samband med måltiden dela bröd och vin med varandra var något som både judar och greker gjorde vid Jesus tid.

2. Nattvarden är ett tillfälle att tänka igenom sina synder och bekänna dem.

Att bekänna sina synder är bra men ingenstans i Bibeln kopplas detta till Herrens måltid. När Paulus i 1 Kor 11 talar om att äta brödet och dricka bägaren på ett ovärdigt sätt och att synda mot Herrens kropp och blod handlar det inte om obekända synder. Det handlade om att de fattiga satt hungriga vid måltiden. Vänta inte till nästa gång du äter med din församling med att bekänna dina synder. Det bästa är att bekänna sin synd samma dag man begår den. =)

3. Utan en kyrkobyggnad blir det ingen riktig nattvard.

Innan 300-talet finns det inga exempel på uppförda kyrkobyggnader. I princip alla exempel på Herrens måltid från Nya Testamentet är från människors hem. Utgår man från vad NT säger så kanske det omvända stämmer bättre. I en offentlig kyrkobyggnad försvinner lätt flera av de karaktärsdrag som måltiden beskrivs med; ett tillfälle då var och en har något faktiskt att ge och att behov i en människas liv inte kan gå obemärkt förbi.

4. Utan en präst eller pastor blir det ingen riktig nattvard.

I 1 Tim 2:5 står det: ”Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus”. Vi behöver inga andra medlare än Jesus Kristus. Enligt Nya Testamentet är alla som tror på och följer Jesus präster.

5. Personer som firar Herrens måltid som en gemenskapsmåltid hemma har slutat tro på Guds helighet.

Ingenting kunde vara mer fel! Gud är helig och värd all ära och tillbedjan! Däremot har jag och många andra omvärderat vad helighet är och vad det är som ska vara heligt. En handling blir inte helig för att man gör den på en viss plats, vid en viss tid, på ett visst sätt med en viss stämning. Helighet handlar om att ära Gud. Ett sätt att göra det är genom att fira livet vi har i Jesus när vi äter tillsammans. Guds helighet bör ta sig uttryck i HELA våra liv. Jesus har kallat oss att följa honom med allt vi är och har. Min erfarenhet är att de som firar Herrens måltid som en gemenskapsmåltid människors hem verkligen vill hjälpa varandra att följa Jesus i allt.

6. Det är viktigt att ha en allvarlig stämning vid måltiden för att det inte ska bli ovärdigt.

Återigen, när Paulus talade om att inte äta måltiden på ett ovärdigt sätt handlade det om att församlingen i Korint inte såg till de fattiga i gemenskapen utan bara till sina egna behov och begär. Det är ovärdigt! Den enda gången i NT som sinnesstämningen vid måltiden beskrivs är i Apg 1:46: ”i hemmen bröt de bröd och höll måltid med varandra i jublande, innerlig glädje”.

Så här tänker jag:

Herrens måltid är en gemenskapsmåltid med Jesus i centrum och firas mest naturligt runt ett helt vanligt matbord i ett helt vanligt hem. I måltiden möts skratt och tårar, bus och allvar, glädje och smärta, vardag och fest och i allt detta påminner vi varandra om att Jesus är Herre över allt och att han vill prägla varje del av våra liv. Hela måltiden är Herrens måltid, oavsett om den består av pizza eller chili con carne, precis som hela våra liv tillhör Herren. Måltiden är en förbundsmåltid där vi tar emot det Jesus har gjort för oss och ger allt vi är och har till honom, varandra och det uppdrag han har gett oss. Måltiden har ingen tydlig förutbestämd ordning. Vilken familj vill att varje måltid ska ske på exakt samma sätt? Däremot finns det vanligt återkommande inslag som bibelläsning, bön, sång och samtal. När vi möts i måltiden är ingenting viktigare än det som sker i de olika människornas liv och det den helige Ande leder oss till. Det gör att varje måltid är levande, dynamisk och oförutsägbar och att den helige Ande får utrymme att mejsla fram bilden av Jesus i församlingen.

Vad tänker du?

Edit 2013-04-18: Artikeln i Dagen finns nu att läsa här och här.

Herrens måltid?

Mitt överlägset mest lästa och delade blogginlägg hade rubriken ”Får barn ta nattvard?”. Med anledning av det jag skrev där blev jag kontaktad av Jonatan Sverker på tidningen Dagen för att svara på frågor hur jag ser på Herrens måltid och hur den går till i de församlingar vi har startat i Helsingborg. Artikeln skulle publiceras torsdagen den 21/3 men verkar komma ut någon gång i April istället.

I samband med att artikeln kommer ut tänkte jag passa på att skriva lite om Herrens måltid. Jag tänkte bemöta en del vanliga missuppfattningar om det som ibland kallas nattvarden och eventuellt svara på frågor. Har du några frågor eller kanske något du tycker att jag borde skriva om angående detta? Vilka tror du är de vanligaste missuppfattningarna om Herrens måltid?

Jublande innerlig glädje?
Jublande innerlig glädje?

Får barn ta nattvard?

Många har diskuterat frågan om vilka som får delta i Herrens måltid och specifikt om barn får ta emot nattvarden. Ganska nyligen var det någon som i en insändare i tidningen Dagen utgick från Första Korintierbrevet 11:29 ”Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig.” och varnade barn för att delta i  Herrens måltid.

Personligen anser jag att 1 Kor 11 är en av många feltolkad bibeltext, vilket beror på att vi försöker trycka in bibeltexten i hur de flesta kyrkor firar Herrens måltid idag. Läs igenom 1 Kor 11:17-34 några gånger och fundera över vad det verkligen står där.

Några saker som kan vara värda att tänka på:

  • När Jesus instiftade ”måltiden” skapade han inte en ny religiös ritual. I varje judiskt hem, vid den tiden, var bröd och vin en naturlig del av den gemensamma måltiden. Man började med att bryta brödet och delade bägaren när man ätit färdigt. (Lägg märke till 11:25 – ”bägaren efter måltiden”). Jesus tog det absolut mest vardagliga i deras kultur och gjorde det till något där han ville vara närvarande och där man skulle påminna varandra om det han gjort.
  • I Korint möttes församlingen i olika hem i husförsamlingar. När församlingarna möttes verkar det som om man hade en slags knytkalas där man tog med vad man hade vilket blev en gemensam måltid. Hela måltiden var Herrens måltid och brödet och vinet var en del av denna måltid – inte separat.
  • Problemet i Korint var att de rika behöll sin mat för sig själva och åt sig proppmätta och berusade medan de fattiga satt hungriga. På det sättet syndade de mot Herrens kropp = församlingen. Att urskilja Herrens kropp som det står om i vers 29 handlade inte om vara tillräckligt kunnig, tillräckligt helig, tillräckligt döpt eller tillräckligt gammal. Det handlade om att inte blunda för andra människors behov i församlingen medan man själv roffade åt sig. Begreppen ”brödet – Herrens kropp – församlingen” hänger intimt samman i Första Korintierbrevet.
  • I vers 30 talar Paulus om att det är därför så många är sjuka och till och med dött. Skulle det kunnat bero på att de som var fattiga i gemenskapen inte fick sina behov fyllda och led av näringsbrist? Ja, troligen.
  • Att mena att Gud vill att barn ska sitta hungriga och titta på medan de andra äter sig mätta på Herrens måltid går fullständigt stick i stäv med vad texten säger.

Herrens måltid kan få vara en fantastisk kärleksmåltid där Jesus är närvarande, där människor blir mätta, där alla som vill upptäcka Jesus är välkomna, där vardagslivet delas, där man skrattar och gråter, skämtar och leker, lovsjunger och ber. I Apostlagärningarna står det att de första troende bröt brödet i hemmen i jublande innerlig glädje! Varför har vi så många gånger hamnat så långt från detta? Du kan fira Herrens måltid i ditt hem! Det behövs ingen kyrkobyggnad, det behövs inga speciella präster och pastorer! Alla som vill får vara med! Ät, var glad och fira Jesus!

Edit 2013-0-18: Läs mer om olika syn på Herrens måltid i Dagen här och här.