Lär oss att be!

Runt om i världen i olika Jesusrörelser kan människor berätta om att bön har varit en av de viktigaste ”sysselsättningarna” i rörelsen. När jag hälsade på församlingsplanterare i Etiopien som hade planterat massvis av församlingar, fått se människor komma till tro, uppväckt döda men också utstått förföljelse, ville jag veta vad deras hemlighet var. Jag fick alltid samma svar. ”Lär dig att be och fasta.”

När man läser om Jesus i evangelierna verkar det som om han bad ganska mycket. Vid ett tillfälle när han bad sa hans lärjungar: ”Lär oss att be”. Det Jesus då delar med sig av är det som ibland brukar kallas ”Herrens bön” eller ”Fader vår”.

Vår fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.

Väldigt många gånger har den här bönen blivit något som vi religiöst har rabblat i brist på annat. Jag tror att Jesus hade något annat i åtanke. Herrens bön är i särklass det bästa hjälpmedlet för någon som vill fördjupa sin relation med Gud och sitt böneliv. Jag tror inte att bönen i första hand är en färdig bön att läsa ord för ord utan snarare en mall för vad vår bön till Gud kan och bör innehålla. Varje mening eller stycke är som en rubrik där vi själva får fylla på med innehåll.

Personligen har Herrens bön varit helt avgörande i mitt böneliv. I princip varje dag använder jag mig av den när jag tar tid med Gud. Framöver tänkte jag dela lite tankar om de olika delarna i Herrens bön. Totalt blir det en liten serie på nio bloggposter. Dela gärna med er av era erfarenheter av bön!

Herre lär oss att be!

***

Läs fler inlägg i serien om Herrens bön.

Fokusera på få för att nå många

Ibland när jag tänker på Helsingborg där jag bor är det någonting som bara går sönder på insidan. Här bor det drygt 130 000 människor och det är så få som följer Jesus. I den takt som vi når människor idag kommer förmodligen de flesta av de 130 000 människorna att avsluta sina liv på jorden utan att på ett bra sätt fått höra på och smaka på evangeliet. Jag kan inte leva med den vetskapen. Någonting måste ske!

Frågan är hur? Rent spontant tänker man ju att man borde hitta ett sätt att snabbt få ut budskapet om Jesus till alla. Hmm… Jesus egen strategi verkar vara den motsatta. Han ägnade väldigt mycket av sin tid tillsammans med några få lärjungar. Ofta samlades stora folkskaror kring Jesus. Han var som en magnet för folkskarorna. Vid flera av dessa tillfällen gjorde Jesus tvärtemot det vi många gånger gör. Han gick på stenhårt om att följa honom och om att hata sina föräldrar eller började prata om att äta hans kött och dricka hans blod så att de flesta lämnade honom.

När Jesus sände ut sina lärjungar två och två för att proklamera Guds rike i städer och byar sa han aldrig till dem att samla så många som möjligt i byn och tala till dem. Han sa att de skulle leta upp EN person av frid och leta upp ETT hus där de var välkomna och att stanna i det huset och inte gå från hus till hus. De skulle äta det som bjöds, bota de sjuka och predika evangeliet. Jesus tänkte alltså att EN person kunde vara nyckeln för att nå en hel stad eller by. Hm.

Jag har några kontakter med människor som ännu inte följer Jesus som verkligen har öppnat upp sitt hem och sin tillvaro för mig. Trots det är så lätt att irra runt i sin rastlöshet göra så mycket annat som kan verka så viktigt. Tänk om det bakom dessa människor och deras familjer finns hundratals andra som Jesus vill kalla till efterföljelse genom dem! Hur vill Jesus nå Helsingborg? Hur vill Jesus nå din stad?

David Watson undervisar väldigt bra om de här sakerna:

Guds rike är upp och ner!

Den här veckan bloggar jag både på min egen blogg och på Pionjärbloggen där jag är veckans bloggare.

Small is big

När vi för tre år sedan hade en längre bön och fasteperiod upplevde vi att Gud ledde oss att starta en husförsamling. Man skulle kunna tänka sig att husförsamlingen skulle kunna vara det första steget i en församlingsplanteringen för att sen växa och bli en ”riktig” församling. Det var inte alls det vi såg framför oss. Drömmen var istället att få se många små församlingar som multiplicerar sig.

Ibland har jag fått höra att ”allt som lever växer”. Stämmer verkligen det? Jag hoppas att jag får leva många år till men jag försöker göra vad jag kan för att inte växa mer…  Däremot är jag oerhört tacksam för två underbara barn som Gud har gett mig och Jessica. Man kan fortsätta reproducera sig även efter man har vuxit färdigt…

I husförsamlingsrörelsen i Indien har man myntat uttrycket om ”kaninförsamlingar” och ”elefantförsamlingar” uitfrån ett tankeexpriment. Vad händer om man stänger in en hanelefant och en honelefant i ett rum och ger dem allt de behöver under tre år? Ut kommer förmodligen tre elefanter. Vad händer om man gör samma sak med två kaniner? Om du öppnar dörren efter tre år bör du springa för ditt liv! Ut väller miljontals kaniner!

Här kommer ett bra videoklipp med Wolfgang Simson.

Den här veckan bloggar jag både på min egen blogg och på Pionjärbloggen där jag är veckans bloggare.

Måste en församling vara sökarvänlig?

Jag tänkte fortsätta skriva lite på temat kristna samlingar. Något som har blivit väldigt vanligt i många kristna församlingar är en strävan efter att vara ”sökarvänlig”. Många av tankegångarna kommer från Bill Hybels, grundare och pastor i Willow Creek Community Church utanför Chicago. Det sökarvänliga har tillfört många församlingar mycket gott och hjälpt många att bli mer relevanta för sin omgivning.

Seeker sensitive churchBaksidan är att huvudriktningen i församlingslivet blir inåt – man vill få så många som möjligt att komma till oss – när Jesus faktiskt sänder sina lärjungar att gå ut. Konsekvensen blir att många kristna har tappat tron på att Jesus kan och vill använda dem på ett konkret sätt i vardagen och att den lokala församlings-gemenskapen blir ett monument som vi försöker bygga så stort som möjligt. Som enskild kristen i en sökarvänlig församling tjänar jag Gud genom att hjälpa till med kyrkans verksamhet och försöka bjuda med mig människor dit. Jag är övertygad om att Gud många gånger har använt sökarvänliga församlingar på ett fantastiskt sätt men jag är också övertygad om att det finns alternativ!

I Apostlagärningarna 4:31 beskrivs vad som hände när de första kristna samlades.

”När de hade slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord.”

Här målas bilden upp av en samling som kanske inte var speciellt sökarvänlig men där alla fylldes av den helige Ande och sändes ut för att frimodigt predika Guds ord. Detta tror jag är ett syfte med att samlas som troende. Samlingar där Guds Ande får fylla på och sända ut. Där riktningen inte blir inåt men utåt.

I den typen av församling är predikan inte något som sker när man samlas utan när man inte samlas. I den typen av församling är det inte en person som predikar utan ALLA. Jag drömmer om en gräsrotsrörelse av lärjungar till Jesus som inte nöjer sig med att ta med sig folk till kyrkan men ger sitt liv för att ta med sig Jesus till folket!

Tänk om…

Tänk om Jesus menade vad han sa när han uppmanade sina lärjungar att gå ut.

Tänk om det bara är evangeliet om Jesus som verkligen kan förvandla människors liv.

Tänk om allt som Gud har bor i dig vart du än befinner dig.

Tänk om församling är något så enkelt som människor som tillsammans följer Jesus.

Tänk om Gud har förberett ett äventyr för dig just idag.

Tänk om Jesus utmanar dig och mig att försaka allt för att följa honom.

Tänk om Guds församling är en levande, dynamisk rörelse där Jesus är den enda stjärnan.

Tänk om du varje dag har möjlighet att höra Guds röst.

Tänk om Jesus idag säger: Följ mig.