Följande debattartikel publicerades i tidningen Dagen 8 september 2025.
Ett viktigt samtal pågår om internationell mission. Linnea Åberg har satt fingret på ett minskande intresse i svenska församlingar och Wilgot Fritzon pekar på teologin som avgörande. Båda lyfter fram något viktigt. Samtidigt är jag övertygad om att dagens möte med vår globaliserade värld behöver innebära en ny förståelse för hur internationell mission bör se ut – inte minst vem som är givare och mottagare. Om vi hämtar vår målbild för hur internationell mission ska se ut från hur vi sände missionärer för 100 år sedan – kommer vi garanterat att bli besvikna.
När våra svenska frikyrkorörelser började sända missionärer i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bestod mission framför allt i att kyrkan i västvärlden skickade missionärer till de andra, onådda delarna av världen. Jag är själv ett ”missionärsbarnbarn”. Morfar sändes till Brasilien av Örebromissionen precis innan andra världskriget och mormor strax efter krigsslutet. På den tiden tog det flera veckor med båt att resa från Sverige till Brasilien.
Idag ser världen helt annorlunda ut och jag skulle särskilt vilja lyfta fram tre saker.
För det första har den globala kyrkans tyngdpunkt förflyttats från västvärlden till det globala syd. I Brasilien är idag över en fjärdedel av befolkningen evangeliska kristna, jämfört med en dryg procent av befolkningen för 100 år sedan. I Afrika söder om Sahara har antalet kristna vuxit till över en halv miljard. I Östasien har antalet kristna vuxit från 10 till 250 miljoner under samma tid. Bara i Kina, som Fritzon skriver om, kan det finnas så många som 100 miljoner kristna, till stor del i den kinesiska husförsamlingsrörelsen. Missionsforskaren Douglas Jacobsen menar att den globala kristenheten nya hubbar är städer som Sao Paolo, Lagos och Seoul.
För det andra lever vi idag i en globaliserad värld som på många sätt fungerar helt annorlunda än när mormor och morfar åkte till Brasilien. Även om den nya globaliserade världsordningen har utmanats av nationalistiska och protektionistiska krafter på olika platser kommer världen aldrig bli den samma igen. Flygandet har krympt avstånden. Den globala handeln har vuxit enormt. Internet har skapat en värld där avstånd inte behöver vara ett hinder för vare sig relationer eller nyheter.
För det tredje har den stora migrationen till Europa och Sverige gjort att stora delar av världen har flyttat in på vår egen gata. Inte minst under 90-talet bads det mycket för de onådda folkgrupperna i det så kallade 10-40 fönstret. Många av dessa folkgrupper finns nu bland våra grannar och arbetskamrater. Kanske använder Gud flyktingströmmarna för att svara på våra böner om att evangeliet ska få nå till jordens yttersta gräns?
I ljuset av hur världen ser ut idag måste även vår bild av mission förändras. Hur väl vi utför missionsuppdraget kan inte längre mätas i hur många långtidsmissionärer vi sänder ut.
Globalt talas det alltmer om ”polycentrisk mission”. Det är ett begrepp som utgår från att det inte längre går att dela upp världen mellan sändande och mottagande länder. I stället för ett centrum har missionen flera centrum. Om 1800 och 1900-talets mission var ”från väst till resten” så utgår polycentrisk mission från att kyrkan numera har flera centrum och de mest växande i det globala syd. Framtidens mission behöver ske ”från alla till alla”. Polycentrisk mission innebär också att överge den gamla bilden av att vi från Sverige ska åka ut för att lära upp obildade och ociviliserade folk i andra delar av världen. Istället behöver vi hitta in i ett förhållningssätt som bygger på ömsesidiga internationella relationer där vi lär oss av varandra och samarbetar för att tillsammans nå ut till de minst nådda och till de mest utsatta. Vi lever i en ny värld där vi behöver inse att vi har precis lika mycket att få som att ge.
Framtidens mission handlar om att forma tätare relationer för att bättre kunna ta emot missionärer från Nigeria och Brasilien.
Framtidens mission handlar om att lära oss från efterföljare till Jesus i Libanon om att dela evangeliet med muslimska grannar.
Framtidens mission handlar om att lyssna till kyrkan i det globala syd när vi arbetar med teologiska frågor.
Framtidens mission handlar om lära oss från rörelser av lärjungar som gör lärjungar i Afrika, Mellanöstern och Indien.
Framtidens mission handlar om att samarbeta med kyrkan i Mongoliet för att nå ut med evangeliet i Nepal.
Framtidens mission handlar om att träna troende nysvenskar i att dela evangeliet vidare till sina familjer, släktingar och hemländer.
Framtidens mission behöver involvera fler människor och fler yrkesgrupper – inte bara klassiska missionärer.
Om vi vill vara en kyrka med starka hjärtslag även i framtiden behöver vi inse att mission inte längre handlar om att vi ger och andra tar emot men att vi tillsammans är en global kyrka i rörelse mot att slutföra uppdraget från Jesus.
Rickard Cruz Teolog och församlingsgrundare