Månad: april 2013

Publicerat

Färdigtuggad mat?

Det finns massvis av metoder, material och manualer om hur man gör när man tränar lärjungar. Det finns säkert mycket som är bra men jag tror att vi behöver något som är så enkelt så att vem som helst kan göra det men så utmanande att det är värt att ge sitt liv för det. Vi har under några år arbetat med något vi kallar för lärjungagrupper. Det är inte speciellt avancerat. 2-3 personer av samma kön som möts varje vecka. Rejäla portioner bibelläsning. Bön. Tilltro till den helige Ande. Bekännelse av synd.

En del som vuxit upp med en kristen tro och gått med i en lärjungagrupp kan berätta om att de läser mer Bibel under ett år i lärjungagruppen än under hela sitt tidigare liv. De vänner som har kommit till tro och varit en del av en lärjungagrupp har snabbt vuxit in i livet tillsammans med Jesus. Jag har en orubblig tro på kraften till förvandling i Guds Ord. Det pratas alldeles för ofta om att vi behöver bättre predikningar, bättre undervisning, bättre pastorer och bättre teologiska utbildningar. Struntprat! Vi behöver bättre bibelläsare, fler lärjungar. Många gånger kan våra förträffliga bibelutläggande undervisningmonologer vara kontraproduktiva utan att vi tänker på det. De gör människor beroende av att bli serverade färdigtuggad mat på ett silverfat. Lär människor äta själva istället! Samtidigt som det bara kryllar av predikningar och undervisning IRL och online läser kristna rekordlite i sin egen Bibel. Hmm… Dags för revolution!

Ät stora portioner Bibeln varje dag.
Ät stora portioner Bibeln varje dag.

Jag tycker att det är oerhört spännande att lita på Guds Ord och Andens ledning när man tränar lärjungar. Så många gånger har jag varit frestad att alldeles för tidigt påpeka saker i människors liv som inte är bra, men låtit bli. Jag har flera gånger hört Guds maning, ”säg inget om det där, be istället, vänta lite”, och det dröjer inte länge innan Anden talar och förändrar inifrån. Jag menar inte att det inte finns plats för kärleksfull tillrättavisning och uppmuntran till ett heligt liv, men den helige Ande har ofta en något bättre känsla för timing än vad vi har. Anden ger inte bara självinsikt utan också kraft till förändring som ger förutsättningar för frukt som består.

Den här veckan bloggar jag både på min egen blogg och på Pionjärbloggen där jag är veckans bloggare.

Publicerat

Krossa hierarkierna!

Det är lätt att fastna i samtal och diskussioner kring församlingsstrukturer. Jag tror att det egentligen är en mycket bättre utgångspunkt att fundera över innehållet.  Något vi försöker jobba aktivt med i församlingsarbetet i Helsingborg är att ”avprogrammera” varandra från det kyrkliga systemet som säger att en liten klick i en församling är givare, de med speciell kontakt med Gud, ledarna, bärarna av vishet, och att den stora massan är mottagare, konsumenter, beroende av de där andra. Vill man vara församling som formar lärjungar tror jag att man måste göra upp med den sjuka bilden av församlingen.

Vänskap. Lärjungaskap med varandra.
Vänskap. Lärjungaskap med varandra.

Om du vill låta Nya Testamentet utmana din bild av församlingen så tycker jag att du ska läsa igenom alla bibelord där ordet ”varandra” finns med och fundera över vad det skulle få för konsekvens för församlingslivet om vi levde ut dem i praktiken. Här är några exempel:

Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. Gal 6:2

Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden, så att ni talar till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan. Ef 5:18-19

Underordna er varandra i Kristi fruktan. Ef 5:21

Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan. Kol 3:16b

Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör. 1 Thess 5:11

Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig. Heb 10:24-25

Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir botade. Jak 5:16a

Framför allt skall ni älska varandra innerligt, ty kärleken överskyler många synder. Var gästfria mot varandra utan att klaga. Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. 1 Pet 4:8-10

Om vi längtar efter en rörelse av lärjungar som gör lärjungar behöver vi riva ner alla obibliska hierarkier som gör människor felaktigt beroende av experterna (präster/pastorer/ledare) och inse att varje lärjunge till Jesus är kallad att göra fler lärjungar. Tänk om varje församlingsgemenskap fick präglas av ”varandra-perspektivet”! Att göra lärjungar kan aldrig handla om över och under. Vi är alla kallade att följa Jesus, vi har alla fel och brister och vi är alla på väg. Oavsett om jag träffas med min husförsamling eller med min lärjungagrupp är detta så viktigt. Vi träffas som jämlikar för att hjälpa varandra att följa Jesus och sända ut varandra i tjänst för Guds rike.

Den här veckan bloggar jag både på min egen blogg och på Pionjärbloggen där jag är veckans bloggare.

Publicerat

Lydnad istället för kunskap

Kunskap är makt
För vissa är kunskap det viktigaste redskapet.

I vår del av världen har detta med att göra lärjungar ofta handlat om att lära ut kunskap – i bästa fall Bibelkunskap, i värsta fall kunskap om hur man på bästa sätt smälter in i den kristna, kyrkliga kulturen. När Jesus kallade människor att följa honom verkade det inte handla så mycket om kunskap utan snarare att lyda honom – att göra det han vill att vi ska göra.

I Matteusevangeliet 28:18-20 sa Jesus så här till sina lärjungar:
”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Jesus vill alltså inte att vi ska lära oss att memorera allt vad han har befallt utan att vi ska lära oss att göra det han har befallt. En av de sakerna är den befallning som vi precis har läst som faktiskt inte är ett förslag utan just en befallning.

Vi är i desperat behov av att lämna ett kunskapsbaserat lärjungaskap och hitta in i ett lydnadsbaserat lärjungaskap. Det handlar givetvis inte om att vi på något sätt skulle kunna förtjäna Guds kärlek. Det handlar om att den som har blivit gripen av hans kärlek är kallad att lämna allt och följa Jesus.

Jag tror att vi behöver justera målbilden i våra församlingar. Jag har gjort det. Jag är inte det minsta intresserad av växande församlingar fyllda till bredden av religiösa konsumenter. De kommer ändå bara att gå någon annan stans om de hittar en bättre produkt till ett bättre pris. Jag mår illa bara att tänka på det.

Jag längtar efter gemenskaper av lärjungar som ständigt uppmuntrar och utmanar varandra att följa Jesus på alla områden, som sänder ut varandra för att överallt göra fler lärjungar till honom.

Den här veckan bloggar jag både på min egen blogg och på Pionjärbloggen där jag är veckans bloggare. Mer om lärjungagrupper finns här.

Publicerat

Uppdrag efterföljare

desertJag älskar Jesus. Det finns inte någon person som fascinerar mig som han, inte ens i närheten. Det känns som om jag precis har börjat lära känna Jesus trots att jag har känt honom större delen av mitt liv.

Ibland när jag läser berättelserna om Jesus i Bibeln funderar jag över hur stor skillnaden är, mellan det Jesus talade om och gjorde, och det som vi talar om och gör som troende idag.  Det finns väldigt mycket att säga om detta. En sak man kan lägga märke till är att Jesus nästan aldrig talade om församling eller kyrka men hela tiden kallade människor till radikalt lärjungaskap – att lämna allt och följa honom.

För mig har missionsuppdraget, att göra lärjungar, alltid varit den främsta drivkraften i församlingsgrundande arbete. När jag, Jessica, Alva, Simon, David, Maria, Elliot, Erik, Rebecka och Thea flyttade till Helsingborg för att plantera församling var det för att vi längtade efter att fler människor skulle bli lärjungar till Jesus. Den stora förändringen för oss, under tiden sen dess, handlar om vilken ordning vi tänker att saker sker. I början var visionen att plantera församling för att göra lärjungar, alltså att man är tvungen att starta någon form av kyrkor för att människor ska kunna komma dit och bli upplärda i hur man följer Jesus. Det kan låta bra men ingenstans, någon gång, har Jesus bett oss att göra så. Han sa till sina lärjungar att GÅ UT och göra lärjungar. Jesus har faktiskt aldrig bett oss att plantera församlingar. I vårt arbete i Helsingborg längtar vi efter att allt ska handla om att göra efterföljare till Jesus, sen får Jesus själv bygga sin församling – som han faktiskt har lovat att göra.

I de kommande dagarnas blogginlägg tänkte jag dela några tankar om lärjungaskap och några bärande principer för det som vi kallar för lärjungagrupper. Hoppas att det kan bli till nytta!

Den här veckan bloggar jag både på min egen blogg och på Pionjärbloggen där jag är veckans bloggare.

Publicerat

Goda föräldrar

Den senaste tiden har jag funderat en del på vilka personer som har haft betydelse för min utveckling och min efterföljelse av Jesus. De som utan tvekan har betytt mest är min mamma och pappa. Jag är oerhört tacksam till mina föräldrar för det som de har gett mig och gjort för mig. De är givetvis inte perfekta föräldrar men de är goda föräldrar. Jag tror inte att det finns perfekta föräldrar. Jag är i alla fall långt från perfekt som pappa. Däremot är min personliga övertygelse att i Jesustroende familjer är det föräldrarna som har den största påverkan på om deras barn kommer att följa Jesus, när de växer upp, eller inte. Jag vill inte på något sätt trycka ner någon men jag tror att det finns orsaker till varför de flesta barnen i vissa familjer lämnar tron under tonårstiden och varför de flesta barnen i andra familjer följer Jesus livet ut. Jag tror att vi måste våga hjälpa varandra att vara goda föräldrar som hjälper sina barn att följa Jesus, och då skulle jag, lite kaxigt, vilja lyfta fram mina egna föräldrar som föredömen. =)

mamma och pappa

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om mina föräldrar men ska bara dela några saker som jag tycker har varit betydelsefulla.

Under min uppväxt upplevde jag alltid att mamma och pappa räknade med Jesus i alla delar av livet. Det var inte det att de bad som tokar varenda dag men de räknade med Jesus. Om vi hade problem bad vi för det, om vi var glada för något tackade vi Gud. Jesus förpassades aldrig till ”kyrkdelen” av livet utan var med i varje del av livet.

Tidigt bestämde mamma och pappa sig för att de ville ha ett öppet hem. När jag växte upp tänkte jag inte så mycket på det. Det var alltid folk hemma, på besök – kortare eller längre – på middag eller på övernattning. Pappa brukade ofta laga mycket mer mat än nödvändigt för ”man vet ju aldrig vem som dyker upp”. Även syskonskaran blev större och större med syskon, extra syskon, helgsyskon etc. Idag kan jag se att vårt hem i själva verket fungerade som en levande, organisk församling. Jag vill göra vad jag kan för att ta efter mina föräldrar i detta.

En annan sak jag är enormt tacksam för är att mamma och pappa aldrig förväntade sig att någon annan (typ församlingens verksamhet) skulle vägleda oss barn in i livet med Jesus. Det var i första hand deras ansvar. Varje kväll så länge jag kan minnas läste de Bibeln och bad med mig. Varje morgon innan vi skulle gå till skolan hade vi en stund av bibelläsning och bön med mamma. Vi fick tidigt uppleva den helige Ande och blev uppmuntrade hemma att tala i tungor, lyssna till Andens ledning och odla relationen till Jesus. När jag skulle välja vad som var rätt och fel brukade mamma alltid uppmuntra mig att följa Andens ledning.

Det finns givetvis många andra saker som jag är enormt tacksam till mamma och pappa för men det här var det jag skulle vilja dela idag.

Vad tycker du är viktigt för föräldrar som vill hjälpa sina barn att följa Jesus?