God of this city

Innan vi flyttade till Helsingborg bodde vi i Sävsjö i Småland, där jag bott hela mitt liv, med undantag av ett år i Stockholm. Under några år i Sävsjö fick vi uppleva en stark rörelse av enhet mellan församlingarna. Mycket av det började bland unga människor som tyckte att skylten på kyrkan där man var med hade mindre betydelse och började träffas tillsammans istället för var för sig. Mycket som jag inte kan berätta om här hände under den rörelse som började ta fart. Strategisk, regelbunden bön samlade människor från många olika församlingsgemenskaper. Ungdomssatsningar där den helige Ande slog ner på ett kraftfullt sätt. ”Historisk Gudstjänst” då alla frikyrkor och några församlingar i Svenska kyrkan la ner sina söndagsgudstjänster för att vara tillsammans i Sporthallen. Ca 10 % av kommunens befolkning var samlade den där dagen. (Det talar inte bara om att det var ett stort möte utan även om att Sävsjö Kommun är en väldigt liten kommun…) Församlingarna började även satsa på att tillsammans betjäna skolorna genom Skolkyrkan och ett antal kamratstödjarteam. Det finns egentligen mycket mer att säga om detta.

Jag vill inte på något sätt bli nostalgisk och jag vill heller inte skönmåla det som hände i Sävsjö. Enligt mig var det bara början på något som skulle kunnat bli mycket större men som istället avtog. Däremot kan jag inte komma ifrån att vi fick smaka på något litet av hur det kan vara när Guds folk börjar komma samman i större enhet. Tänk om vi alla skulle ”dö bort ifrån” vår egen strävan efter att lyckas eller att ”mitt församlingsarbete” ska växa. Tänk om vi istället fick växa i vår kärlek till Gud, till Guds rike, till allt Guds folk och till den plats där vi bor och alla de människor som bor där.

Det här handlar inte om att kompromissa med sanningen eller att alla ska bli katoliker. I så fall vill inte jag vara med. Det handlar om att börja inse vad som är viktigt. Jag älskar avslutningen i Jona bok när Jona sitter och önskar sig döden för att hans älskade buske har vissnat men inte kan förstå Guds kärlek till staden Nineve.

Då sade HERREN: ”Du ömmar för ricinbusken som du inte har haft någon möda med och inte har dragit upp och som kom till på en natt och förgicks efter en natt. Och jag skulle inte ömma för Nineve, den stora staden, där det finns mer än 120.000 människor som inte kan skilja mellan höger och vänster, dessutom en mängd djur!”

Var finns mitt hjärta? Vilka är ricinbuskarna i mitt liv? Låter jag Gud fylla mig med sin kärlek för Helsingborg? Hur är det för dig?

Kommentera