Hur förhåller vi oss till kyrkohistorien och traditionen?

Sedan utgivningen för mindre än en månad sedan har Middag med Jesus fått stor uppmärksamhet och blivit omtalad i tidskrifter, tidningar – av teologer, bloggare och folk i största allmänhet. Boken stimulerar till nya samtal och inspirerar förhoppningsvis människor som längtar efter något nytt att ta nya steg.

Något som återkommit i vissa kommentarer och recensioner har varit att man använt sig av kyrkans historia och tradition för att förespråka den traditionella, ritualiserade varianten av Herrens måltid. Se bland annat Tord Fornbergs text i den romersk katolska tidskriften Signum, intervjun med Sune Fahlgren i Sändaren och Roland Spjuths recension på bloggen Cruciform Phronesis. Med anledning av detta har Per-Axel Sverker skrivit en mycket bra text om synen på kyrkans historia och tradition som jag publicerar som ett gästinlägg här på bloggen. Jag hoppas att texten nedan kan få berika samtalet!

Fortsätt läsa “Hur förhåller vi oss till kyrkohistorien och traditionen?”

Per-Axel Sverkers förord till Middag med Jesus

Per-Axel SverkerEtt välbyggt hus kräver väldimensionerade hörnstenar. En väl fungerande församling är i behov av välplacerade teologiska hörnstenar. Den kristna historien visar tydligt att församlingen växer och mognar genom god teologi under den helige Andes ledning.

Teologen och pionjären Rickard Cruz har utrustat sig med god kunskap i Guds Ord och i aktuell teologi. Till stöd för sitt arbete med
husförsamlingar, har han nu författat en utomordentligt värdefull bok, som han valt att kalla ”Middag med Jesus”. Denna bok täcker på ett mycket förtjänstfullt sätt in en fräsch och utmanande nattvardsteologi med en medveten fokusering på Jesus Kristus som Frälsare och Herre.

Fortsätt läsa “Per-Axel Sverkers förord till Middag med Jesus”

Per-Axel Sverker om nattvarden

Per-Axel SverkerSom jag har skrivit tidigare har jag på senaste tid läst en del som Per-Axel Sverker har skrivit. Här kommer ett stycke som han har skrivit om nattvarden.

”När jag personligen stöder ett ökat bruk av nattvarden gör jag det inte i sakraliserande syfte. Vi behöver inget heligt. Ingen helig plats, för vi har våra hem, ingen helig präst/pastor, för vi har varandra, inga heliga handlingar, för vi delar Kristi liv och varandras. Vi bör sluta med gränsdragningen mellan heligt och profant. Det heliga är det vanliga sett i sitt rätta ljus – nämligen som bärare av gudomlig härlighet. Det finns inget skapat som inte är heligt. Mat blir nattvard, arbete blir tjänst åt Gud. Det profana är helighet som ligger oupptäckt. Avskilj denna värld för Gud. Genom att uttala sin tacksägelsebön helgade judarna denna värld, tacksägelsen helgade gåvan. I nattvarden kommer vi samman för att helga vardagen, som vi helgar det bröd och vin som kommer från vardagens möda. Ännu tydligare sker detta inom ramen för en agapemåltid i en husförsamling.”