Sövd av ”väckelse”?

Tidigt under mitt liv fick jag höra talas om ”väckelse”. Antingen vet du vad jag pratar om eller så vet du inte. De äldre berättade gärna om bygdens väckelse på 30-talet då människor i stora skaror kom till tro på Jesus. Till och med missionsförbundare fick syndanöd och valde att bli riktiga kristna…

Väckelsen var något som en dag skulle komma tillbaka. Något som vi skulle be om och vänta på och som dök upp i olika profetiska utsagor om framtiden. När väckelsen kom skulle allting bli härligt och underbart. Guds härlighet skulle landa i kyrkan och människorna skulle strömma dit för att vända om från sina synder.

Talet om väckelse fick och får många gånger en väldigt passiviserande effekt. Om allting ordnar sig när väckelsen väl kommer vad ska vi då göra under tiden? Jesus har instruerat alla de som följer honom att exempelvis dela evangeliet, bota sjuka och göra lärjungar. Istället väntar och hoppas många på den dag då Gud kommer att göra det åt oss! Istället för att göra det Jesus uppmanar alla lärjungar till och gå ut för att göra lärjungar så väntar och hoppas man att folk ska komma in (så att pastorn kan gör lärjungar). Idag blir det till och med allt vanligare att man i vissa sammanhang delar upp kristna i de som är ”väckelsekristna” och de, ja alltså – de andra. Jag får nog anse mig vara ganska insatt men jag kan ärligt talat inte ens förklara vad det betyder.

I Bibeln lyser begreppet ”väckelse” med sin frånvaro. Som lärjungar till Jesus efter den första pingstdagen uppmanas vi inte vänta på att få ta del av någon välsignelse som vi inte redan fått.  När Paulus exempelvis skriver Efesierbrevet skriver han:

Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen! (Ef 1:3)

Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Far, ska ge er vishetens och uppenbarelsens Ande så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft har varit verksam. (Ef 1:17-19)

Enligt Paulus behövde de troende inte mer välsignelse, mer kraft eller mer härlighet från Gud. Vad de behövde var öppnade ögon så att de insåg vad de redan hade. Vi behöver inse vad vi redan har. Just nu.

Begreppet väckelse, som vi känner det är en relativt modern företeelse och härstammar framför allt från de stora amerikanska ”väckelsena” (The great american awakenings) på 1700, 1800 och 1900-talen. Gud verkade på ett fantastiskt sätt under de perioderna och konsekvensen blev ofta att väldigt många människor vände om för att ge sina liv helt och fullt till Jesus. Det man ofta glömmer är att de historiska väckelserna, med få undantag, inträffade i en uteslutande kristen (men också avfällig) befolkning. De flesta var bekanta med den bibliska berättelsen och den bibliska terminologin. Man visste vad synd, rättfärdighet och dom var. Man kunde skapelseberättelsen och berättelsen om syndafallet. Man kände till Jesus, hans korsdöd och hans uppståndelse. Problemet var att de flesta hade en sovande tro som inte påverkade deras liv speciellt mycket och på olika områden levde i synd. Man ”bar fromheten som en mask men ville inte veta av dess kraft”. Lösningen var väckelse och människor i tusental väcktes och omvände sig till Jesus.

När man tittar närmare på Sverige och Europa idag är situationen radikalt annorlunda. Vi lever i en post-kristen tid. Färre och färre människor känner till den Bibliska berättelsen, och den bibliska terminologin är för de flesta helt obegriplig. Vad vårt post-kristna, mångkulturella och mångreligiösa samhälle behöver är inte väckelse. Man kan inte vakna upp till något som man aldrig har haft. Vad vår del av världen behöver är lärjungar till Jesus som inser att de är missionärer, sända av Jesus själv med ett uppdrag att utföra. Lärjungar som inte väntar på bättre tider utan istället lär sig att göra det Jesus har sagt åt oss att göra. Här. Nu. Vad Sverige och Europa behöver är mission. Människor som låter sig sändas för att i ord, handling, kärlek och kraft förmedla de goda nyheterna om Jesus och hans rike till en omgivning för vilka evangeliet är just det – NYheter.

Låt inte talet om ”väckelse” söva dig! VAKNA!

Ett svar på ”Sövd av ”väckelse”?”

  1. Återigen sätter du ord på mina tankar, Rickard, och hjälper mig att formulera det som jag famlande försöker berätta för andra syskon i min omgivning. Jag gillar din blogg!

Lämna ett svar