Avskaffa frälsningsbönen!

Hur blir man ”frälst” av Jesus egentligen? Många praktiserar den så kallade ”frälsningsbönen” som innebär att man ska be en bön, ofta ord för ord, efter den redan troende personen som leder en till ”frälsning”. Det många inte tänker på är att Jesus aldrig talar om eller ens antyder någon frälsningsbön. Det går inte att hitta någon frälsningsbön någonstans i Bibeln. Frälsningsbönen är en uppfinning av kampanjevangelister som ville ha ett bra verktyg att föra människor till ett avgörande när det kommer till tron på Jesus. Enligt vissa historiker uppkom den på 1800-talet och var som mest populär i mitten av 1900-talet.

Det finns flera nackdelar med frälsningsbönen.

  1. Den reducerar evangeliet om Guds rike till evangeliet om frälsning. De goda nyheterna om att kung Jesus kommer med en ny verklighet och ett nytt rike som omfattar och förvandlar hela verkligheten, hela varelsen och hela skapelsen reduceras till en fråga om att få sina synder förlåtna för att komma till himlen.
  2. Den fokuserar på att Jesus ska komma in i mitt hjärta för att bli en del av mitt liv istället för att Jesus ska bli den Herre som tar över hela mitt liv.
  3. Den individualiserar tron så att det kommer att handla om något mellan mig och Gud när tron i själva verket är något i allra högsta grad kollektivt och offentligt som påverkar alla relationer.

I allt detta går lärjungaskapet förlorat och i bästa fall producerar frälsningsbönen troende kristna, dock inte lärjungar. Självklart är det så att det finns jättemånga människor som på olika sätt har fått möta Gud just i samband med en frälsningsbön och som också har börjat följa Jesus. Det får dock inte hindra oss från att se det mönster som NT målar upp när det handlar om att avgöra sig för Jesus.

En talande passage är från Apg 2 när Petrus har predikat på pingstdagen. När Petrus hade talat färdigt står det så här i vers 37 och 38.

När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad ska vi göra?” Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva.

Detta är det mönster vi kan se i NT, bland de första lärjungarna, och en bra bit in i kyrkans historia. När människor som hör de goda nyheterna om Jesus och hans rike kommer till tro uppmanas de att omvända sig och låta döpa sig. Omvändelsen innebär att man överlämnar hela sitt liv till Jesus och låter honom bli Herre och kung. Dopet innebär den offentliga responsen på hjärtats tro. Efter dopet lade man händerna på de nya lärjungarna och de blev fyllda av den helige Ande och började exempelvis tala i tungor eller profetera.

Men vad ska man göra om någon vill ”ta emot Jesus” men inte är redo att låta döpa sig? Är det inte bra att be en frälsningsbön då? Jag tror att den frågeställningen bygger på ett feltänk som står långt ifrån hur NT uttrycker det. Som om man skulle kunna ha Jesus som frälsare men inte som Herre… Det är en helt orimlig uppdelning. Om någon inte är redo för omvändelse och dop så är det helt ok. Ibland tar det tid att upptäcka Jesus på ett sådant sätt att man är beredd att lämna hela sitt liv till honom, men att bjuda in Jesus som frälsare men inte som Herre tror jag leder helt fel.

När någon du känner eller möter vill börja följa Jesus så kan du döpa den personen, så snart som möjligt, där det finns tillräckligt med vatten. Läs mer här: Vad gör du när någon vill börja följa Jesus? Varje lärjunge är kallad av Jesus att göra lärjungar och en viktig del av det uppdraget är att döpa människor som vill börja följa Jesus.

Join the movement!

20 svar på “Avskaffa frälsningsbönen!”

  1. Detta har jag tänkt på MÅNGA ggr! Bättre att SÄGA till folk att de ska bekänna sina synder inför Gud och tacka för att Jesus dog för oss.
    Jag har också tänkt på att under väckelsetider kunde folk bekänna sina synder – inför Gud – en hel natt ibland, och resa sig upp som nya människor. Då behövs inga själavårds samtal eller befrielser från onda andar. Att bekänna synder tar oftast mer än några få minuter!

  2. Åh jag håller verkligen inte med. Tycker det finns mycket stöd för att en frälsningsbön kan vara en bra idé i Bibeln, men absolut inte det enda sättet. Om du specifikt letar stöd för att be frälsningsbön i Bibeln så kommer du hitta det. Det räcker inte med att leta upp stöd för andra sätt, för det finns många sätt. Sen om man studerar historien märker man att de kristna rätt snabbt efter NTs tid började bli mer restriktiva med att döpa människor snabbt. Det verkar som att de lärde sig av sina erfarenheter, att det inte alltid var så smart att skyndsamt döpa människor. Man behövde märka att de var redo för ett avgörande först. Jag känner till så många exempel där Gud gjort mirakel i människors hjärtan just i samband med frälsningsbön så jag ser det som en fantastisk möjlighet att närma sig Gud så att Gud kan närma sig oss, även om det är ett baby step. Att få ett frö av Gud är verkligen det enda som behövs, för sådana frön kan växa. Dessutom är det många som inkluderar att man gör Jesus till Herre i en sådan bön.

    1. Det är helt ok att inte hålla med! =) Det är klart att om man specifikt letar efter bibelord för att backa upp någonting så kan man hitta nästan vad som helst om man rycker det ur sitt sammanhang. Om man däremot ärligt undersöker NT så upptäcker man att det är omvändelse och dop som är den personliga responsen på de goda nyheterna om Jesus och hans rike. Att det senare i kyrkohistorien börjar gå allt längre från tro till dop ser jag inte som en positiv utveckling.

      1. Det var ändå väldigt snabbt som de började med olika slags dopskolor. Sen gick det ju också ganska snabbt åt det andra hållet att man började döpa barn, men det berodde ju kanske inte så mycket på själva kyrkan utan var mer en politisk grej? Konstigt att inte fundera på om det är en relevant erfarenhet de gjorde där. Det man gjorde först är inte alltid det bästa, vilket vi borde veta. Man kan tänka sig att de insåg behovet av att se att människors överlåtelse var på riktigt med tanke på förföljelse och ”falska bröder som nästlade sig in”. Jag ser dopet som ett äktenskap med Jesus, och frälsning som en förlovning, fast det inte alltid måste se ut just så. Men jag tror det är väldigt naturligt att bekanta sig med sitt livs partner innan man gifter sig – så man bjuder in Jesus i sitt hjärta och in i sitt liv. Sen när man bestämt sig för att vara en lärjunge och fortsätta resan med Jesus så låter man döpa sig. Det bibelord du tog med i din bloggpost är också ryckt ur sitt sammanhang och vi kan se i NT att det finns varianter för hur man beskriver de här sakerna. Finns t ex helt andra beskrivningar för hur man tar emot den helige ande. Borde inte vara så konstigt att Gud möter oss på många olika sätt, och i olika ordning. Svårt att få in Gud i en box.
        Något av det jag märker att du kritiserar är att människor inte förstår vad de gör när de ber en frälsningsbön. Men är det bättre att människor döper sig utan att förstå vad det är de gör? Finns många exempel på det också och det är ganska sorgligt. Jag tror inte heller att människor alltid förstår vad de gör när de ber en frälsningsbön men det är en människa som trevar efter Gud och ger Gud en möjlighet att röra vid den människan. Frälsningsbönen behöver inte vara ett stort avgörande, det kan vara ett Hej Gud, är du där? Dopet däremot är ett medvetet och allvarligt – Jesus, nu är det du och jag för alltid. Fattar inte riktigt problemet för de som praktiserar frälsningsbön brukar väl också betona lärjungaskap, omvändelse och dop. Kan hålla med om att det blir tokigt dock när människor väntar hur länge som helst med att döpa sig, men är svaret att de ska döpa sig på en gång? Problemet kanske inte ligger i att vi är sega på att anordna dop heller. Problemet kanske ligger i att vi har en svag lärjungakultur och att folk är fullt upptagna med sitt liv och sin vardag – då går det långsamt för människor att verkligen växa i sin tro. Så jag tror vi ska fundera mer på det, hur bygger vi tro så att människor kommer loss i sitt lärjungaskap och blir redo för att överlåta resten av sina liv till Jesus?

    1. ”Fungerat” är en definitionsfråga. Givetvis verkar Gud i sin nåd när människor ber. Det vi behöver påminna oss om är att vårt uppdrag inte är att få människor frälsta utan att göra lärjungar. Har vi lyckats? En missionsforskare berättade att man i ex. Ukraina hade räknat ihop alla som hade bett en frälsningsbön och fyllt i sina uppgifter i avgörelsekort. Antalet var 2,5 gånger så stor som hela befolkningen.

  3. Hej. Det känns som att du gör en märklig distinktion mellan Jesus som Herre och Jesus som frälsare. En frälsningsbön innebär i mina ögon just att man med munnen bekänner sina synder och sitt behov av både frälsande nåd och omvändelse, samt att man bekänner Jesus som Herre i sitt liv. Att rakt ut säga till Jesus ”Kom och var Herre i mitt liv, från och med denna stund tillhör jag dig”, det är frälsningsbönens kärna och kan vara helt livsförvandlande. Sedan finns det förstås andra sätt att bli Jesu efterföljare också.

    1. Jag tycker också att distinktionen mellan Jesus som Herre och Jesus som frälsare är mer än märklig och jag tror att frälsningsbönen är en av anledningarna till att många har gjort precis den uppdelningen. Visst finns det bättre varianter av frälsningsbönen och inkluderar Jesus som Herre men om man verkligen vill att Jesus ska vara Herre innebär det att göra det han säger. Exempelvis att låta döpa sig och i sin tur döpa andra.

  4. Utmärkt skrivet! Samma gäller ”räcka upp handen medan församlingen har sina ögon slutna för att underlätta för dig”.
    Mycket gott har skett genom kampanjevangelisation och våra frikyrkliga traditioner och har något positivt skett, så har detta skett utifrån individens fortsatta vandring och beslut att ge JK herraväldet.
    Så vi kastar vare sig ut barnet eller badvattnet, men är tacksamma att RC med flera bidrar till en ny förståelse av vad det innebär att vara kristen, eller ännu hellre lärjunge.

  5. Jag trodde att frälsningsbönen i grunden handlade om omvändelse. Dock innebär ju inte ett rabblande av frälsningsbönen att man blir kristen om det inte följs av hjärtats tro och lärjungaskap. Problemet är väl hur vi använt frälsningsbönen, att målet har varit att få människor rabbla den och sedan har vi varit nöjda, när det egentligen är då ”arbetet” börjar.

  6. Jag är så glad att fler börjar lyfta frågan om omvändelse och lärjungaskap.
    Väldigt bra skrivet och en extremt viktigt fråga att lyfta! Jag har tyvärr upplevt i allt för många kristna sammanhang i Sverige att vi har gjort Kristendomen till någon slagit bön för att få välsignelse och för att komma till himlen.. Det vilar någon slags accepterad ljumhet över våra kyrkor pga som jag upplever det och precis som du nämner, våran bild utav frälsningen/syftet/målet med våran kristna tro.

    Citerar en stor personlig förebild inom precis detta område pastor Dan Mohler
    ”The Christian life isent an answer for blessing it’s an answer for transformation”

    Vi kan se i NT (som du nämner) hur starkt förknippat och hur viktigt lärjungarna anser dopet att vara. Vi stiger ner i vattnet och dör ifrån oss själva.

    @Rickard med övriga: Lyssna gärna på denna predikan om ni har tid lust av Dan Mohler som jag nämnt ovan. Dessa budskap som kommer att förvandla liv!
    https://m.youtube.com/watch?v=xfXoP9KBPGs

    Guds frid och eld!:)

  7. Att definiera något i vår tid utifrån vilka metoder som användes för är väl inte riktigt rättvist? Om de blev ”riktigt” frälsta eller inte gagnar knappast på vilket vis, eller metod vi använder idag. Att bli frälst innebär att födas på nytt. Det är ett Andens verk genom Jesu Kristi försoning. Vår uppgift är att föra fram människor till denna upplevelser. Vi de tillfällen jag har fått varit ett redskap har jag genom den Helige Andes ledning hjälpt den sökande in i Guds rike. Att döpas hör samman med tron. Dopet är också ett sakrament där vatten och Anden börjar något nytt i en människas liv genom andedopet. Den kraft som gör att vi kan växa och göra nya lärjungar och lära dem att hålla alla bud!

    Bless Göran Duvenett

    1. Nu hänger jag inte riktigt med. Det verkar som om du i ena stunden skriver om dopet som en metod och i den andra som ett sakrament…
      Jag tror att dopet är något som Jesus har gett oss i uppdrag att göra i alla tider. Han har kallat oss att göra lärjungar genom att ”döpa dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn” och ”lär dem att hålla allt vad jag har befallt er”.

  8. Så omvändelse och dop… that’s it. Visst, men vad innebär omvändelse? Jag tänker att det handlar om att göra nya saker utifrån ett nytt perspektiv. Att börja leva i Guds vilja och andra människor istället för emot Guds vilja och för sig själv. SÅ var börjar omvändelsen? Jo det borde börja med att Gud drar i oss och att vi gensvarar på det.”Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen.” Joh. 6:44
    Alltså Gud drar och vi gensvarar positivt. Hur gensvarar vi? Genom dop? Ja. Genom trons gärningar? Ja. Ett nytt sätt att leva alltså. Men varför skulle det utesluta att man på ett pedagogiskt sätt för människor till ett avgörande beslut? Vad som verkligen räknas är såklart vad som händer efter. Det jag menar är att det inte är frälsningsbönen i sig som utgör problemet utan snarare vår teologi kring vad frälsning är. Vi behöver alltså sluta predika att frälsning handlar om ett engångsbeslut och sedan är du på ”rätt sida”. Frälsning handlar om Guds nåd och vårt gensvar. Tro och Bekänn! Tro och bli döpt! Det handlar om att fatta ett beslut om att ge ett positivt gensvar till kallelsen ”kom och följ mig”. Och sedan handlar det om att följa.
    Frälsningsbönen är en bra start, men som behöver följas upp.

    1. Jag håller med om nästan allt du skriver förutom att jag tror att frälsningsbönen har stora nackdelar.

      Jag tror att teologi och praktik hänger ihop. Det går inte att skilja det ena från det andra. Vår teologi formar våra praktiker och våra praktiker formar vår teologi. Om vi betonar att vägen in i livet med Jesus är en privat bön med fokus på att ta emot syndernas förlåtelse så kommer det att få tydliga effekter på fortsättningen. Om vi betonar att vägen in i livet med Jesus är dopet med fokus på att vi döps in i en ny gemenskap och i och med dopet blir efterföljare och medarbetare till Jesus så tror jag att det formar något i våra liv som ligger betydligt närmare det evangeliet och NT beskriver.

      1. Jag är med dig till fullo. Däremot uppstår då problemen med troendedop/omdop/barndop/dubbel dopsyn och liknande. Personligen tycker jag att omvändelse måste vara något som sker i en offentlig gemenskap. Den individualisering vi ser kring troendepraktiker idag ser jag som en anpassning till humanismens tema ”tro är en privatsak” samt ”tro så länge det inte påverkar mig” osv. Vi gör oss själva en björntjänst gällande bekännelsegraden i vår kristna tro genom att bli mer privata. Bekännelsen måste vara en offentlig handling annars blir det inte någon bekännelsen. Så i hjärtat tror vi och med munnen bekänner vi. Stannar bekännelsen i hjärtat förlorar den i mycket sin betydelse.

  9. Vår syn på ”frälsningsbönen” präglas nog av vad vi själva har sett, tror jag.
    I till ex latin-amerikanska sammanhang kan kanske 10 gå fram o be frälsningsbönen efter pastorn eller förebedjarna, men bara en kommer tillbaks för att lära sig mer om Jesus.

    Då brukar jag tänka att det kanske hade varit bättre att tala om för alla 10 att de med EGNA ord skulle bekänna de synder som den Helige Ande visar, och tacka för Jesus och be Jesus bli Herre i deras liv. På plats. Jag brukar tänka på att det borde vara bättre. Nu fodras koncentration för att repetera efter pastorn/förebedjarna!

  10. https://m.youtube.com/watch?v=gFHBmWdf_9E

    Det är oroväckande när prominenta personer inom kyrkan uttalar sig på sådana sätt. Det som Rick Warren säger här är inte bibliskt. ”Now if you’ve just prayed that prayer for the very first time, I want to congratulate you. You’ve just become a part of the family of God.”
    Bibliskt sett blir vi inte Guds barn genom en bön som om det vore en magisk formel. Det enda som sker i videon är vilseledning.

    Mark 8:34 – ”Och han kallade till sig folket och sina lärljungar och sade till dem: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull, han skall rädda det. Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Och vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall också Människosonen skämmas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.””

    Vad är det att vara kristen?
    Det är inte bara ett hopp som inte bär tyngd. Det handlar inte om att man fortsätter vidare med sitt liv som om inte mycket alls har hänt förutom att man tycker att Jesus är ett bra val. Det är mer, så mycket mer. Jag tror på det som bibeln säger, att inget kommer till Fadern förutom genom Jesus Kristus vilket innebär att alla andra religioner som finns slutligen leder till helvetet.
    När vi blir blir kristna blir vi födda på nytt! (Joh 3:3-8) Vi blir omskurna i hjärtat! 2 Kor 5:17 – ”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.” Vi är inte längre slavar under synden utan är slavar under rättfärdigheten, Guds slavar.
    Jesus Kristus levde det liv som vi borde ha levt, dog den död vi borde ha dött, begravdes, uppstod och for upp till himlen, för att frälsa syndare från sina synder. Till Gud vår skapares ära enligt Hans vilja. Livet i Kristus är en livsstil som präglas av kärlek, omvändelse, tacksägelse, lydnad och strävan efter helighet. (Vissa av dessa går hand i hand, givetvis är det mycket mer i det kristna livet)

    Min åsikt angående frälsningsbönen?
    Släng den i soporna. Det är vidrigt att lura människor till att tro att de är frälsta när de inte har blivit frälsta. Det är just det som är det farliga, att be frälsningsbönen för att sedan tro att man har blivit frälst. Sedan bygger man sitt liv på det, bygger livet på en grund som inte är Kristi ord i tron om att man har gjort beslutet som räddat ens liv när man faktiskt är samma, döda, syndiga människa som fortfarande hopar på sig Guds vrede. (Joh 3:36, Rom 2:5)

    Predika evangelium!
    Tvinga inte fram ett beslut, predika det som har blivit uppenbarat. Sanningen om Gud, hans helighet, sanningen om oss, vår synd. Predika det underbara budskapet om Gud som älskar med ofattbar kärlek, Gud som var villig att låta sin Älskade Son lida och dö på korset (och uppstå) för att syndare skulle befrias från synden och bli Guds barn, trots det faktum att ingen är värdig Guds frälsning. Trots det faktum att Gud lika gärna hade kunnat skicka oss alla till helvetet och änglarna (seraferna) hade fortfarande lika gärna kunnat ropa ut: ”Helig, helig, helig är HERREN Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.” (Jes 6:3) Predika det som har blivit givet och genom Guds nåd kommer människor att be och ropa ut till Gud med ord från sitt inre som är så mycket mer än en frälsningsbön. Varför är frälsningsbönen humbug? För att människor tror att det frälser, att deras ord och en måttlig mängd av entusiasm, vilja och ”tro” frälser dem. Vad säger bibeln?

    ”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden.” Joh 3:8

    ”Alltså beror det inte på någon människas vilja eller strävan utan på Guds barmhärtighet.” Rom 9:16

    ”Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud.” 1 Kor 3:6-7

    Vill vi ha en bön att ta efter? En bön som denna är det som jag hoppas att människor skall ropa från djupet av sin varelse. Läs Davids bön i Psalm 51.

    ”Offer som Gud vill ha är en förkrossad ande, ett förkrossat och bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud.” Ps 51:19

    Om jag har skrivit på ett sätt som inte är troget Guds Ord, var goda och tillrättavisa mig. Jag är idel öra. Låt oss hjälpa varandra på vägen och tillsammans kämpa för att vara Kristi sändebud och alltid peka mot och leda varandra till Jesus Kristus.

    Frid vare med er, Soli Deo Gloria!

Kommentera