Jesus – den sämsta herden någonsin?

Ibland undrar jag hur mycket vi har försökt att anpassa Jesus till oss och våra liv istället för att anpassa oss till honom. Ta exempelvis berättelsen om det återfunna fåret i Lukas 15.

”1 Alla publikaner och syndare höll sig nära intill Jesus för att höra honom. 2 Men fariseerna och de skriftlärda kritiserade honom ständigt och sade: ”Den mannen tar emot syndare och äter tillsammans med dem.” 3 Då berättade han denna liknelse för dem: 4 ”Om någon av er har hundra får och förlorar ett, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade tills han hittar det? 5 Och när han har funnit det, blir han glad och lägger det på sina axlar. 6 När han sedan kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig! Jag har funnit mitt får som jag hade förlorat. 7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.”

När Jesus ska beskriva Gud använder han bilden av en herde som har förlorat ett av sina hundra får. En del har hört den här berättelsen så många gånger så att de missar hela poängen. Jesus frågar i vers 4 den retoriska frågan om inte vem som helst av hans åhörare skulle lämna de 99 i öknen för att söka efter det enda förlorade fåret. SJÄLVKLART INTE! Det finns inte en herde med någon slags förnuft som skulle lämna sina 99 får ensamma i vildmarken, helt utlämnade åt vilda djur!

Jesus måste vara den sämsta herden någonsin. Han är alltså beredd att förlora de räddade för att rädda de förlorade. Han är beredd att riskera allt. Den här bilden av Jesus passar inte så bra in i våra bekväma medelklassideal. Vi föredrar bilden av Jesus som ömt håller ett ensamt lamm (gärna med vita duvor som flyger i bakgrunden). Varför har vi inga bilder på de 99 fåren som Jesus lämnade åt sitt eget öde i vildmarken åt vilddjuren?

Vid ett annat tillfälle sa Jesus att han sänder sina lärjungar som får in bland vargar. Är det idealbilden av en god herde? Inte direkt.

Jag tycker att det skulle vara oerhört spännande att låta Jesus vara den han faktiskt är och att låta honom vara Herre i sin församling. Det behövs fler församlingar som är beredda att riskera allt för att utföra uppdraget att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar. Det värsta som kan hända är inte att förlora allt vi har. Det värsta som kan hända är om vi fortsätter att hålla så hårt i det vi har så att vi missar vårt uppdrag.

Jesus har aldrig lovat sina lärjungar trygghet. Han har lovat riskfyllda äventyr, tillsammans med honom. Personligen följer jag hellre Jesus ut i det okända för att söka upp det förlorade fåret än stannar och väntar med de 99 ensamma i vildmarken.

9 svar på “Jesus – den sämsta herden någonsin?”

  1. Jag tror att frågan Jesus ställer i Luk 15:4 verkligen är retorisk i den meningen att svaret är ”Ja, självklart lämnar en herde sina tryggade får för att söka upp det förlorade”. Annars blir ju sammanhanget väldigt bakvänt och förlorar hela sin styrka, ifall de som lyssnar inte kan identifiera sig med den. Liknelsen om myntet i de följande versarna börjar också med samma typ av retoriska fråga där svaret är helt uppenbart. ”Ja självklart”, vilket får mig att tro att de bör läsas med samma utgångspunkt, nämligen att de som lyssnar håller med och förstår sammanhanget.

    Poängen att vi bör lämna våra bekvämlighetszoner för att söka efter de förlorade blir inte mindre uppenbar för det. Snarare mer, eftersom den tolkningen tydliggör värdet av det förlorade fåret.

    1. Det är mycket möjligt att du har rätt, det är trots allt så som du skriver som de flesta tolkar berättelsen, men jag är inte så säker. Jag tycker att det finns flera saker som talar för min tolkning.

      Jesus åhörare var framförallt fariseer och laglärare och han ber dem att föreställa sig att de var herdar, ett föraktat och rituellt orent yrke. Vissa menar att det finns en ironisk underton i hela liknelsen. Jesus är anklagad för att umgås med de orena och han ber fariseerna och de skriftlärda att föreställa sig att de hade ett orent yrke.

      I flera av Jesus liknelser låter han faktiskt händelseförloppet gå i en riktning som är precis tvärtemot vad hans åhörare förväntade sig. I liknelsen om den återfunne sonen springer fadern mot honom och välkomnar honom direkt tillbaka in i familj. Allt i faderns beteende går tvärtemot hur en förmögen familjefar vid den tiden skulle agera. Ett annat exempel är liknelsen om den barmhärtige samariern där Jesus chockar sina åhörare gång på gång genom att låta både prästen och leviten gå förbi den misshandlade mannen och sedan toppar berättelsen med att låta en föraktad samarier stanna och dessutom bli själva föredömet för hur man ska behandla sin nästa.

      Men, det är fullt möjligt att jag har fel, det händer oftare än vad man kan tro… =)
      I så fall hade alla herdar vid Jesus tid en helt annan inställning till risktagande och förvaltarskap än vad de flesta människor i vår del av världen har idag.

      En nutida variant på liknelsen skulle kunna låta ungefär så här:

      Om någon av er var en pappa med fem små barn ute på promenad i Mexico City och tappade bort ett barn, skulle han då inte lämna de fyra andra barnen att ta hand om sig själva, för att leta efter barnet som kommit bort?

  2. Precis min poäng, det sista du skriver. Självklart skulle jag lämna de fyra andra barnen att ta hand om sig själva för att hitta det som sprungit bort. Finns inte på kartan att jag skulle låta ett försvinna och känna mig nöjd med de fyra som är kvar. Men jag skulle ju lika självklart se till att jag lämnar de fyra kvarvarande på en säker plats och inte ute på gatan i Mexico city. Om liknelsen förutsätter att de 99 lämnas på en livsfarlig plats, så förstår jag poängen helt klart. Intressant tanke med att fariseernas syn på herdeskapet. Inte tänkt på förr. Som så mycket annat i Jesus liknelser är det rätt svårt att veta vad han egentlgen ville ha sagt och till vem, utan att känna till de kulturella och historiska förutsättningarna.

    Skönt att man inte behöver ha exakt samma åsikter om allt i alla fall. Ett bibelsammanhang kan ju berätta olika saker för olika människor vid olika tillfällen också.

    Allt gott!

Kommentera